Så kan Beskäftig brådska användas i en mening
- Men då hon strax upptäckte sitt misstag när Angela förvirrad reste sig, blev hon mycket beskäftig.
- Hon behövde icke brådska.
- Rastlös brådska är över henne.
- Medan pojken beundrade allt detta, kom en häftig brådska över honom.
- Och hon ilade med en vansinnigs flämtande brådska hän efter vägarna utanför den lilla staden.
- Det visade sig sedan vara något överdriven brådska.
- Han talade med svindlande brådska, nära att falla i både skratt och gråt-ibland mjukt och bedjande, ibland hotande.
- Han gjorde sig ingen brådska utan lät hästen gå trögt och långsamt, som den ville.
- Jag tycker i alla fall, att det var en bra besynnerlig idé af dig att brådska så mycket med bröllopet.
- De brusade åstad med ännu större brådska än förut och hade ingen ro varken sommar eller vinter.
- Hon var redan i tamburen, samlade ihop sina kläder i mörkret och började sätta dem på sig i feberaktig brådska.
- - Jag gjorde mig icke någon brådska.
- Han hade ingen brådska.
- Med fingrar som darrade av nervositet och brådska lösgjorde de förtöjningarna, grep styråran, stötte ut och började paddla iväg nerför ån.
- Ingen brådska, mamma.
- Han vände nosen i riktning mot branden, vädrade, gled utan brådska vidare.
- När hon kom ned till Magnus i härbärget, satte hon sig utan att brådska på kanten av sovlådan.
- Det var gamle Jakob, och han skyndade sig in i stugan med sin vanliga brådska och ett långt steg över tröskeln.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
